Jag hör regnets
trummande mot taket
och blommornas dofter
genom mitt öppna fönster

Min säng är kall
och våt av svett
efter min mardröm
som verkade vara så sann
där jag ensam fanns

Stilla försöker jag
somna om, vid din sida
medans fåglarna utanför vaknar
till en ny dag

Du rör sakta vid mig
viskar mitt namn
som vinden stjäl
ifrån oss

Jag går längs stigen
och känner daggen mot
min bara hud
tårarna har torkat bort
min sista stora sorg

Det var du som
plockade ner två
stjärnor som blev
mina ögon men
det är din själ
som jag ser

Du älskar mig
för den jag är
och för den jag tror
att jag är
eller också den
jag vill vara
så ser du mig
ända till slutet
då jag inte ensam är

Jag hörde mitt namn
viskas i natten
såg min spegelbild
avbildat på ett moln
innan den sakta
försvann iväg

Varje morgon
i gryningen när
jag känner din närvaro
då ler jag emot världen

Men även under
nattens timmar
känner jag din hand
din hand i min

Ändå är det
bara du och jag
som vet sanningen
som är större än den
mörkaste hemligheten

Jag vet att du
är med mig
var jag än är
vad jag än gör
så är jag aldrig... ensam