För ett par år sedan så levde jag i hoodie-tröjor, jag hade alla färger du kan tänka dig. Blå, röd, grå, svart, gul, mm. Det var bekvämt, för de är varma slapp ha en jacka under tidig vår och höst och man kan tex ha en bok i fickan på magen, som jag satt och läste i när jag åkte kollektivtrafiken. Men jag vet inte om det var särsilt snyggt, men det var bekvämt. Sen tog det flera år, tills jag nu har flera mer kvinnligare klädsel och om jag än i dag äger ett par hoddisar så använder jag dem knappt alls. Nu har jag hittat en ny stil, med toppar och cardigan som är mer än klädsel än en stoppad korv. Den skyddar mer än att det är snyggt. Jag vaknade upp ett par dagar innan min 24 års dag, då köpte jag min första topp. Idag består min mysdress av, en kjol och t-shirt kanske inte så mycket av vad man definierar mysdräkt, och så när jag går ut så blir den en topp istället för t-shirten. Steg för steg har jag mer och mer hitta vem jag är, både som person men också stilmässigt.

Det tog några år, men nu gillar jag även att klä mig mer kvinnligt än innan. Jag vet inte om det kommer med åldern eller om man måste tvinga sig lite ur sin egen bekväma zon. Jag klär mig fortfarande bekvämt men på ett helt annat sätt. Sen är det också kul att ha färggranna kläder fast, det mest är enfärgat.