Jag ska ta och kolla in utbudet på iTunes innan jag bestämmer mig om vad för ljudböcker som jag skulle vilja ha i min iPod men alla Harry Potter böckerna skulle vara roligt att lyssna på. Och jag är redan nu trött och om jag orkar så skulle jag kunna gå på mellandagsrea imorgon nere i centrumet. Ett extra påslakan och överkast skulle nog inte skada och inte heller att köpa en ny tröja i en annan färg än den jag hade på mig igår för att jag gillade den så mycket. Och om den naturligtvis finns kvar i min storlek, hoppas, hoppas. Annars har jag nu också sett miss Poter. Det handlar om Beatrix Potter, barnboksförfattaren och hur hennes liv såg ut som ogift tills hon fick en förlägare att ge ut hennes böcker. När hon blev förälskad i sin förlägare så gav hennes mamma henne inte sitt medgivande och de får inte gå ut med sin förlovning. När hon några veckor senare får reda på den förskräckliga nyheten som drapat hennes förlägare så är det bara systern som vet om saningen i deras hus, att hon inte bara var hans författare. Det är en stor sorg och det tar länge innan hon kommer över sorgen, och flyttar även detta till hennes mammas missbelåtenhet. Som tycker att alla flickors dröm är att gifta sig och skaffa barn, i den ordningen. Och de som inte vill kommer att bli olyckliga, jobba som pigor. När hon väl gifter sig, 40 år gammal så har hon åter inte fått sin mammas belåtenhet. Och jag har börjat undrar om något är till hennes belåtenhet? Filmen är helt klart sevärd.

Nu har jag sett Kärlek på menyn. Den handlar om en kvinna som lever för och om mat. Hon är kökschef i New York, och är ett känt namn. Hon är på jobbet som vanligt när det inträffar en olycka som gör henne till mamma. Ett steg hon inte är redo inför men snabbt blir bekväm i, men det efter hårt slit efter att hon tex inte vet vad barn helst äter inte är det hon lagar på jobbet. Och hon går till en terapet en gång i veckan pga sina betenden över när andra klagar på hennes mat, men det är i köket som hon möter sin kärlek. Att han pratar italienska, sjunger oprah och bara lagar italiensk mat är något hon stör sig på tills hennes "dotter" förälskar sig i honom. Det hela slutar med att hon öppnar upp sitt hjärta och vågar låta andra människor in på djupet igen, och hon slutar gå i terapi. Den är rätt rolig, lite då och då men har också en annan sida av historien. Sevärd.

Confessions är om en kvinna 30+ som försöker att imponera på alla andra, med sin attityd, går på dem rätta ställerna, bor på den rätta adressen och har märkeskläder. Hon har ett jobb som reklamare men hon låter sina assistenter göra allt jobbet medan hon själv ringer sin revisor eller smyger runt inne i byggnaden för att ta en rökpaus, bara det att hon inte röker. Hon är kort och gått en bitch tills hon träffar sin Tor, men det är inte förens hon inte kommer in på festernas fest och tar sig in ändå som hon inte är någon bitch längre. Men jag tycker inte att den är särsilt rolig, om det är för att jag inte delar den humorn som finns i filmen eller inte. Det är mest dumma saker som man kan skratta åt. Tex hur deras "vän-bartenden" dyker upp på alla deras klubbar efter att de bara är inne en vecka i taget.

Jag får ta och köpa en Apple In-Ear Headphones with Remote and Mic till min nya iPod classic så att jag kan uttnyja den till fullo. Man kan ju anväda den till diktafon förutom musik, film och spel. Man kan beställa den från Apple.se sen ska jag också ha lite underbyxor nu när jag har fått hem kortläsaren så att jag kan handla på internet igen. Men också den beställningen från Accessora som jag aldrig hann med att göra innan jul. Så det finns en del att göra, sen ska jag försöka återuppta mina promenader igen. För att just nu är jag mer än stel i höfterna och det är smärtsamt, man känner att de är till för att röra på sig. Men nu ska jag ta och gå upp och med mina julklappar och kanske se någon film eller så. Jag får även ta och se över om det är några ljudböcker som jag är intresserad av, men de köper jag nog som mp3 bok, de tar mindre plats i bokhyllan för att de bara finns i mp3-spelaren, man behöver inte vänta, och man kan köpa ett par stycken utan att vara rädd att man måste hämta ut dem för att det är för stort packet. Plus att man laddar ner dem direkt efter att man gått igenom kassan. Det kan väl inte bli smiddigare??

Som jag tidigare har berättat så klipper jag ut bilder på saker som jag önskar mig och klistrar sedan upp dem på en bit kartong där jag skiver hur mycket prylen kostar om jag måste klippa bort det pga utrymmelsjäl och i vilken butik man kan hitta sakerna. Som tex böcker, så skriver man dem stormarknaderna och den lokala bokaffäeren. Mobiltelefon i det här fället elgiganten och iPod bla hos Siba. Detta för att de ska veta var de ska åka och de går även fortare när de kan läsa vart det ska och hur saken ser ut. För några dagar sedan då mamma och pappa var inne på siba för att köpa mig en iPod så blev deras försäljare så imponerad av min lista att han skulle börja tillverka en själv. För tills han fick syn på min så sms han sin önskelista. Sen sprang han runt i hela affären och visa den för sina kollegor i resten av affären som också tyckte att det var en smart idé, så nu är man ju imponerat på några det här året. Även butikschefen fick se den. Men då får man ju använing av all denna reklam som skickas hem runt jul ju, istället för att slänga hela högen utan att haft använing av den. Jag började med detta för några år sedan och bara för att jag fyller år i januari så återavänds listan igen, för nästa besök i affärerna efter jul.